Svenskarna är sparsamma julfirare

I jämförelse med övriga europeiska länder, lägger svenskarna förhållandevis liten del av sin disponibla inkomst på julfirande. Det framgår i Ferratums årliga julbarometer där över 14 000 personer från 21 länder har deltagit. Svenskarna placerar sig på plats 17 av 21, där engelsmännen lägger mest pengar på julfirande (1) och holländarna minst (21).

Det är den europeiska banken Ferratum, specialiserad på mindre lån och FinTech, som har utfört undersökningen. I undersökningen framgår även att européerna avser spendera mindre på julen i år än ifjol. 20 procent avser minska sin julbudget medan 15 procent avser öka den. Detta gäller dock inte svenskarna som i år avser lägga mer pengar på julen än tidigare år.

- Man kan konstatera att det oroliga läget i Europa inte påverkar svenskarnas julfirande. Intressant är även att följa hur en allt större del av julhandeln sker på nätet. Gällande e-handeln har svenskarna kommit långt, men är ändå långt från ledande i Europa, säger Georgios Sideris, Ferratum Sverige.

 

Att sköta julhandeln på nätet är överlägset vanligast i England, där nästan 39 procent av alla inköp sker som e-handel. På andra plats placerar sig Nederländerna och på tredje plats Frankrike. Svenskarna avser utföra en fjärdedel av inköpen på nätet, vilket är lika mycket som i bland annat Norge och Tjeckien.

Ferratums undersökning visar även vad européerna avser lägga sina pengar på. Den största utgiftsposten är leksaker och spel följt av böcker och sötsaker. Minst pengar går till musikinköp och gåvokort.

Men även här skiljer sig Sverige från mängden. Svenskarna lägger mer pengar på böcker och utgifter relaterade till hem och hushåll än övriga européer.

 

För mer information kontakta

Georgios Sideris, Ferratum Sverige
georgios.sideris@ferratum.com
+46 (0)20 12 30 30

 

Om undersökningen
Undersökningen utfördes som en webundersökning med standardiserade frågor i 21 länder med 14205 respondenter.
Respondenterna är i åldern 21-65 år och andelen kvinnor är 57 procent.
Disponibla inkomsten är landspecifik och baseras på Världsbankens statistik från 2014.
Jämförelsen julkonsumtion är beräknad på månatlig inkomst.

 

Tillbaka till hemsidan